Fick en känsla jag absolut inte tycker om, en våg av saknad bara sköljde över mig.
Insåg bara hur mycket jag saknar honom, glömmer bort det ofta men blir påmind ibland. Och tur är väl det, han är någon jag borde glömma bort men det vill jag inte. Jag vill sitta ute på en bänk och prata med honom hela nätterna men det går inte. Det går absolut inte.
Det är ingen gammal pojkvän, tror faktiskt inte någon av er som läser det här vet vem jag pratar om. Inte ens du My.
1 kommentar:
Om inte ens jag vet är det fan illa.
Skicka en kommentar